står där lika vilsen som ett barn..

Publicerat i: frida.
Datum: 2012-07-16
Klockan: 23:29:24

0 Kommentarer
juli, 2012.
13 månader imorgon sen jag såg dig för sista gången.. var har tiden tagit vägen?

ena stunden känns det som om det är en hel evighet sen vi drack kaffe i bowlinghallen
den där fredagen.. i nästa stund känns det som om det var förra veckan.

det händer fortfarande att jag hamnar i det där vakuumet där jag inte känner någonting.
ingen glädje, ingen sorg, ingen lycka, ingen trötthet. allt är bara tomt. zombiemode.
men det är inte lika ofta, betyder det att jag läker? kommer jag någonsin läka helt?

jag saknar dig inte mindre, men jag ska göra dig stolt. jag lovar, pappi.
Började på nytt jobb för 6(?) veckor sen typ.. dagtid, det är först nu jag förstår,
eller elin har fått mig att förstå hur mycket bättre jag mår av att jobba dagtid.
skift är inget för mig, inte längre.. :) sista september är det sagt,
sen förhoppningsvis 18 månader.
Men är det något jag har lärt mig så ska man inte tro på det förrän det finns på papper. :)

sommarträningen är igång.. (: säsongen 2012/2013, here i come! :D
mmhm. jag trivs.
i get the tingles in a silly place.