uppförsbacke.

Publicerat i: frida.
Datum: 2011-08-30
Klockan: 02:07:32

0 Kommentarer
uppförsbacken har aldrig känts så lång och brant som den gör nu.
1 steg fram och 2 eller ibland 3 bakåt är fruktansvärt ansträngande.

jag trodde helgen skulle reda ut lite frågetecken och ge lite positiva besked,
men inte det heller. kort sagt: "i didn´t see it coming".

inte känt mig så oduglig och ensam på mycket, mycket länge.
inte många rätt för tillfället, eller de är iaf lätträknade.

dagarna i västervik var trevligare än förväntat..
tack alla inblandade. det betyder massor.

nu blir det sängen. imorgon ska det tokletas lägenhet innan jobb,
blir hemlös i värsta fall..

allt har en mening.
jag skulle så gärna vilja tro på det för tillfället.
I gave my love,
you gave your love,
thought we'd never be apart.

Said you loved me,
then you left me,
with a broken heart.

... och djupa dalar.

Publicerat i: frida.
Datum: 2011-08-18
Klockan: 22:33:41

känner mig som ett psycho..

ena sekunden svara jag "det är bra" för att på kvällen fundera
om det är något som egentligen är bra för tillfället..
nästa gång svarar jag "det rullar på" för att på kvällen fundera 
om det är något som går min väg för tillfället..
gör slut med världens bästa människa för att "jag behöver vara själv"
för att på kvällen fundera och gråta över att jag är ensam, jätteensam.

väldigt många säger "hör av dig om det är något", "jag lovar" svarar jag,
för att på kvällen fundera och veta att det kommer jag inte göra.
jag är sämst i världen på att be om hjälp och jag hatar ensamheten. :(

jag är mer schizo är min mamma. det är skrämmande.
So far away from where you are,
I'm standing underneath the stars,
and I wish you were here.

vissa dagar är jobbigare än andra.

Publicerat i: frida.
Datum: 2011-08-10
Klockan: 16:05:31

jag har aldrig haft så många som bryr sig om mig.
jag har aldrig haft så stort stöd som jag har nu.

pappa, kom tillbaka. ingenting är kul utan dig.
jag har aldrig känt mig så ensam som jag är utan dig.

För en stund undrar jag över livet,
vad är rätt och vad som är fel.
det jag känner nu är blott saknad,
ingenting som kan göra mig hel.

Mitt inre skakar av oro,
hela jag är en splittrad fasad.
när jag söker en mening att leva,
allting rämnar som i en krevad.

Det är svårt, jag försöker att finna,
någon lindring, men inget finns kvar.
allt försvinner i mörker, i dvala,
och förstår att jag ingenting har.

Är en spillra av livet jag levde,
var finns utvägen som jag kan nå.
känner tårar som faller på kinden,
jag önskar jag kunde förstå.