varför dras man till det som är minst logiskt? eller det omöjliga?

fattar inte varför jag sätter mig i situationen, heeela tiden. varje gång.

ny vecka har gått.. har befunnit mig i arvika och packat lägenheten, sorgligt. :(

jag gillar mig lägenhet, den är mysig. har varit min trygghet i 1½ år nu. jag trivs där.

jag trivdes ännu bättre förra veckan. bästa dagarna på länge. ville bara stanna tiden.

igår var en bra dag.. spaaader - pergamus (x-calibur) & göta - pergamon.

lets say it.. Helsingborg - Göteborg.. 2-0. :D det gillar vi!

slutspelet kan bli riiiktigt trevligt. :)

jobbletandet går sådär kan man säga.. alla jobb kräver ju 10000 års yrkeserfarenhet..

sen när blev utbildning inte viktigt? :O mitt råd till alla: gå en praktisk linje på gymnasiet,

för utbildning är inget värt idag. suck.

---