det här är egentligen hemskt att skriva, ingen borde skriva sånt här.
men jag har inget val. efter så många år, jag måste få skriva av mig.

du är sorglig.
du har gjort bort dig en gång för alla.
alla har gett upp, det finns ingen som orkar längre.
denna gången fick du allt serverat på silver, nej inte ens det, på guldfat.
& ändå gjorde du bort dig så hårt. jag förstår inte, men det kommer jag aldrig göra.

denna gången har du tur. tack vare en av mina vänner som bryr sig mer om dig än vad jag
gör för stunden. hon ska hjälpa dig, eller vi ska. utan henne hade du inte fått en enda chans
 till av mig. du har sårat mig vad du ska. du har gjort mig så illa, så många gånger.
jag tror inte ens du förstår. imorgon har du din sista chans,
tar du inte denna är det goodbye för din del.

på ett vis är jag ledsen, men jag orkar inte längre. jag orkar inte lägga mer energi på det.
jag har försökt hjälpa dig så många gånger, precis som alla andra. jag vet du mår dåligt,
men nu ligger bollen i dina händer.
ingen kan någonsin hjälpa dig om du inte inser att du har fel.
kan du för sista gången försöka inse att du har problem?
du erkände efter min student att du hade problem, men denna gången är det värre.
du måste ta tag i det! du lever inte länge till såhär.
nu är det dags. sista chansen!