ni som tycker om de roliga inläggen som får er att skratta, detta är inte ett av dem.

jag ska vara ärlig.. det har varit en sentimental helg, en ganska tung helg.
har varit uppe hela nätter och följt scoringen & alla resultat i helgen,
(super six i nyköping / U23 SM i katrineholm.. btw, jag är stolt över dig, becka! <3 du är grym.)
när jag mest av allt bara ville vara där.
träffa allt folk, umgås, prata, skratta.. bara ha en fullständigt amazing helg.. jag saknar det.
som de flesta andra tävlingshelger hemma. denna helgen fick mig att tänka mer än jag borde
på ett och annat, denna helgen bevisade mer än jag behövde just nu..
för mycket tankar som snurrar runt nu, alldeles för mycket.

har i mitt sentimentala tillstånd skrivit en hel del i helgen, både på gott och ont.
det var längesen jag skrev..
har haft en del folk i tankarna under tiden, inga namn kommer nämnas.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
jag kan inte gömma mig nu,
hur mycket jag än försöker.
för jag vet,
du vet,
du är min svaghet,
min allra största svaghet.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------

jag trodde att jag kunde klara allt,
att jag kunde bestiga berg.
jag trodde jag var stark,
att inget berörde mig.
jag trodde att jag kunde falla,
för att sedan resa mig upp igen,
men det var innan jag föll för dig.

du är min akilleshäl.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
vännen,
jag är nära,
bara lite längre bort.